Den 7 juni 1980 kantrade en splitter ny svensk färja med last för 200 miljoner pund och sjönk utanför Larnaca på Cypern. Det var ingen storm och ingen kollision. Orsaken var ett fel i hennes datoriserade barlastsystem. I dag är MS Zenobia ett av världens mest berömda vrakdyk, och du kan dyka vid henne på ett enda andetag.
En jungfruresa som aldrig tog slut
Zenobia byggdes i Sverige 1979: en 172 meter lång ro-ro-färja med den senaste tekniken, bland annat en dator som pumpade vatten mellan barlasttankarna för att hålla henne på rätt köl. På jungfruresan gick hon från Malmö mot Tartus i Syrien, lastad med 104 lastbilar fulla av allt från maskiner till fryst kött.
Vid Gibraltarsundet märkte besättningen att hon hade lätt slagsida åt babord.
När datorn gjorde fel
Barlastsystemet fortsatte pumpa in vatten i tankarna på babordssidan. I stället för att balansera fartyget fick det henne att välta. Ingenjörerna trodde att de hade löst problemet, men slagsidan kom tillbaka.
När Zenobia nådde Larnaca i början av juni hade lutningen förvärrats. Myndigheterna var rädda att hon skulle sjunka i hamnen och blockera den, så de lät bogsera ut henne ungefär en sjömil från kusten. Tidigt på morgonen den 7 juni kantrade hon över på babordssidan och sjönk till 42 meters djup, med lastbilarna fortfarande fastkedjade på däck. Besättningen hade redan tagits i land, och ingen omkom.
Frågor som aldrig försvann
Hur kan ett nytt fartyg sjunka på grund av ett programvarufel som ingenjörerna inte kan åtgärda? Varför krävdes försäkringen aldrig ut fullt ut? En dokumentär undersökte senare påståenden om sabotage och hemlig militär last. Inget av det har bevisats, och den officiella orsaken är fortfarande felet i barlastsystemet.
Från katastrof till dykplats
Zenobia ligger i dag på sidan, helt intakt, med sin högsta punkt bara 17 meter under ytan. Under fyra decennier har hon blivit ett konstgjort rev, hem för groupers, barracudor och murénor. Lastbilarna finns kvar, vissa fastkedjade och andra utspridda över havsbotten. Livbåtarna hänger kvar i sina dävertar.
Sikten utanför Larnaca är ofta 20–30 meter, så även från ytan ser du skrovet ta form under dig. Det är därför vraket ofta hamnar bland världens bästa vrakdyk.
Vad en bugg kan kosta
Zenobia hör hemma på varje lista över dyra programvarufel, bredvid Ariane 5-raketen (370 miljoner dollar, 1996) och Knight Capitals handelsbugg för 440 miljoner dollar (2012). Till skillnad från dem lämnade den här buggen något efter sig som folk fortfarande besöker varje dag.
Dyk vid buggen själv
Fridykare med lite djuperfarenhet kan nå det övre skrovet på 17–20 meter. För våra guidade vrakturer behöver du AIDA 1 eller motsvarande. Vår guide till Zenobia förklarar vad du ser på olika djup.
Fråga om en guidad tur till Zenobia och se Medelhavets mest berömda programvarubugg med egna ögon.
